ahlstrands

Nu har det snart gått en vecka in på exjobbet! De första två dagarna spenderades med att noggrant utforma en projektplan och skriva en planeringsrapport över exakt hur jag skulle gå till väga under projektet. De följande (och senaste) två dagarna har ägnats åt att strunta blankt i den planeringen och börja med precis allting samtidigt! Användarprofil, problemdefinition, litteraturstudie, systembeskrivning, you name it! Detta passar sig verkligen inte en produktutvecklingsstuderande, nej nej! Men så fort jag fått ordning på min dygnsrytm så jag inte är så förbannat trött på dagarna efter att bara ha sovit 4-5 timmar så ska jag ta tag i detta... O yes, att jag ska!

Men men, nog om det och mer om annat! Kontoret till exempel! Det ligger på översta våningen i Lindholmen Science Park, fint markerat på bilden nedan. Fin utsikt och man är den första att få veta när det börjar snöa. ”Första parkett till både skottlossningar och vältande byggkranar”, som mamma så fint uttryckte det (bakom Lindholmsallén har väl HA något tillhåll har jag förstått). Av någon underlig anledning så finns det även en livestream från kontoret (www.ustream.tv/channel/i4sense). Så man behöver alltså inte ta mig på mitt ord om jag säger att jag jobbar, det är bara att dubbelkolla själv.

Men om någon är i krokarna så hade en lunch någon dag kanske varit något?

I spetsen på Lindholmen Science Park håller vi till, och jag sitter precis vid fönstret vid pilen :)

Min utsikt över brorsans hus och lemmeltågen påväg från 16-bussen...

Ja, den kan ju firas på olika sätt. Jag ”firade” genom att städa brorsans lägenhet. Han hade ju haft födelsedagskallas i helgen, så förutom ölburkar och flaskor så låg det tårtrester, partyhattar och ballonger över hela lägenheten. Härligt, precis min plan! In med allt i applediskmaskinen och köra igång den, efter det inser jag så klart att vattnet kopplas in i kranen vid diskbänken. Sedermera fick resten diskas i handfatat på toaletten! Anledningen till att brorsan dekorerat diskmaskinen med en applelogga är för övrigt att den strulat sen Nils köpte den men han ändå dyrkar den...

Innan brorsan körde iväg mig vid halv åtta hann vi i alla fall käka kyckling, potatiskroketter och rödvinssås samt kolla på The Big Bang Thory. Så det var ju alltid något!

För en månad sedan blekte jag tänderna. Det var Let’s Deal som hade ett erbjudande på tandblekning hos Elite Smile för 1500kr. Inte precis gratis för en student men hur ofta gör jag sådant egentligen. Hade dock läst på lite innan och visste att det kunde göra rätt ont om man hade känsliga tänder, och då mina tänder ilar så fort jag äter något som är annat än ljummet så var jag ju inte sådär supertaggad över just själva behandlingen. Att det skulle vara så illa som det var var jag dock inte beredd på. Det var utan tvekan det mest smärtsamma jag har varit med om, inklusive sådant som resulterat i sjukhusbesök. Och inte var de smärtsamma ilningarna över när behandligen var över heller, de fortsatte i nästan ett dygn efteråt. Ett dygn då det enda jag åt var smärtstillande och (trots att jag gärna undvikit det då det också bidrog till ilningar) vattnet jag sköljde ner dem med.

Följande dagar levde jag på ris och skalade gurkor och päron eftersom man inte fick äta något med för mycket färgämnen. Trots detta tyckte jag att blekningen lade sig ganska snabbt. Precis efter behandlingen vad tänderna Simon Cowell-vita, men efter ett par dagar var det bara några fläckar som var riktigt vita, i övrigt hade det vita verkat lägga sig lite. Flourfläckar, fick jag veta när jag ringde, de skulle gå bort efter ett par dagar. När de inte gjort det på tio dagar ringde jag igen och fick en tid för ”konsultation”. Vad jag inte visste var att den här ”konsultationen” var en extra blekning eftersom jag var missnöjd. Hade någon sagt till mig en vecka tidigare att jag skulle genomlida en blekning till så hade jag aldrig trott dem, men när jag väl var där och erbjöds en gratis blekning som annars skulle kostat 1500kr,  och när jag dessutom inte tyckte att det blev tillräckligt bra förra gången, så verkade det inte som en så dum idé. Då hade man färträngt att man föregående vecka lidit precis som pigan Lina i Emil i Lönneberga när hon hade tandvärk...

Hur som haver, det gjorde precis lika ont den här gången. Inte blev det bättre heller av att man gång på gång fick höra att man borde ha bokat en tid och betalat för den här behandlingen. Det upprepades för mig fyra-fem gånger under tiden jag var där, och det kändes som ett annat sätt att säga att jag snålat till mig en extra gratisbehandling, trots att jag inte förväntade mig en blekning utan en konsultation när jag kom dit. Det uppskattade jag inte.

Då till den viktigaste frågan. Var det värt det? Njäe, det skulle jag väl inte vilja påstå. Slutsatsen är i alla fall att för min del var det varken värt pengarna eller genomlidandet, men har man gulare och inte lika känsliga tänder som jag så kanske det hade varit det...

Vänster - innan blekningen, Höger - efter två blekningstillfällen